För ytterligare information är du välkommen att kontakta
Anders Sjöberg, ORAB i Gävle AB, Telefon 070-319 26 84

Om Holmen Paper Hallsta pappersbruk

På Hallsta Pappersbruks tre pappersmaskiner produceras papper för bland annat tidningar, tidningsbilagor, veckotidningar och reklamtryck.

Fakta om Holmen Hallsta Pappersbruk:
Råvara: Granmassaved
Process: Tillverkning av TMP samt slipmassa och papper
Produkter: MF Journal, SC-papper, bokpapper och tidningspapper
Varumärken: Holmen VIEW, Holmen XLNT, Holmen PLUS, Holmen PREMIUM, Holmen BOOK, Holmen NEWS
Produktionskapacitet: 670 000 ton/år
Antal anställda: 733 personer

Korsnäs AB, Gävle Energi AB och Gävle kommun bygger ett nytt biokraftvärmeverk tillsammans. Projektet är unikt, inte bara för att det är en investering i storleksklassen 1,8 miljarder kronor.
Det är inte minst ett lysande exempel på hur det privata näringslivet och en kommun kan samarbeta för att skapa resurser som de var för sig skulle ha svårare att åstadkomma. Projektet visar också att industriella, ekonomiska och miljömässiga fördelar mycket väl kan samsas inom en gemensam lösning.

Under det samägda namnet Bomhus Energi AB byggs biokraftvärmeverket som ska försörja Korsnäs och andra industrier med energi. Det ska också trygga försörjningen av miljövänlig värme i Gävles fjärrvärmenät.

För ytterligare information är du välkommen att kontakta
Anders Sjöberg, ORAB i Gävle AB, Telefon 070-319 26 84

Projektet startar under april och kommer att pågå till september månad 2011.

För ytterligare information är du välkommen att kontakta
Anders Sjöberg, ORAB i Gävle AB, Telefon 070-319 26 84

Projektet startar under april och kommer att pågå till september månad 2011.

För ytterligare information är du välkommen att kontakta
Anders Sjöberg, ORAB i Gävle AB, Telefon 070-319 26 84

I skorstenen, som har en yttre diameter på 12 meter och en höjd på 140 meter, skall ORAB byta ut två stycken rökrör till glasfiberarmerad plast. De nya rören har en inre diameter på Ø 2200mm.

Rökrören levereras av det finska företaget NCE Oy och montaget kommer att ske i samarbete med Steuler Nordic AB. Projektet är omfattande då man skall demontera 66 ton gamla kanaler och därefter montera 42 ton nya kanaler. Projektet utförs som en total och innefattar konstruktion, beräkningar, ritningar, montage, isolering och dokumentation.

Projektet kommer att genomföras under sommarstoppet 2011.

För ytterligare information är du välkommen att kontakta
Jonas Åkerman, VD ORAB i Gävle AB, Telefon 070-551 51 16

– Vi tog över utrustning från nedlagda Norrsundet och Kemijärvi inom Stora Enso. Syrgasblekning och tvättutrustning på balmassalinjen, linje ett och fluffmassalinjen, linje två i Skutskär ersattes med motsvarande utrustning från dem, säger Skutskärs platschef Eva Karlsson Berg.

Det är bra utrustning som ger bättre produktkvalitet och en effektivare process.

I december i fjol fick Skutskär klartecken från Stora Enso att göra genomgripande kvalitetsförbättringar i processen med hjälp av investeringsmedel på 90 miljoner kronor för att bli en kostnadseffektivare fabrik. Med jämförelsevis lite pengar ska mycket åstadkommas. Nuvarande linje tre skrotas. Linje ett och två ta över produktionen.

Det handlar främst om att bli effektivare, att nå ökad tillgänglighet och att leverera ännu bättre fluffmassa och balmassa från bruket. Flufftillverkningen på Skutskär blir mer och mer skräddarsydd och påminner inte så lite om papperstillverkning. Bruket levererar massa på rulle i olika dimensioner beroende på vilka mått kunden önskar. Här finns massa för inkontinensprodukter och Airlaid . Det förstnämnda väntas växa med 3–4 procent om året, inte minst i Sydostasien där flera av Skutskärs kunder finns.

En förstudie om ett nytt blekeri ska också snart vara klar som syftar till att ersätta två gamla blekeriprocesser med huvudutrustning från 1950 – och 1960-talet. Linje ett moderniserades i maj då syrgassteget kom på plats. Linje två uppgraderades helt nyligen då ytterligare ett syrgasblekningssteg och den begagnade tvättutrustningen sattes in, liksom ett intagningsbord i renseriet.

Den höga tillgänglighet Skutskär uppnår ska inte belasta den väl tilltagna reningsprocessen.

– Vi fortsätter att arbeta med utsläpp till luft och vatten och utreder de tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna för att minska utsläppet av svaga gaser beroende på hur mycket svavel per ton massa vi får släppa ut. Vi har tillstånd att tillverka 600 000 ton massa per år och har miljövillkor för allt utom svaggaserna. Här väntar någon form av investeringsbeslut beroende på vad som åläggs oss, fortsätter Eva Karlsson Berg.

På Skutskär installeras också två typer av lösningar för framställning av förnybar elenergi. Fem vindkraftverk och ett aggregat, en Opcon Powerbox som omvandlar överskottsvärme till ny elproduktion. Varje vindkraftverk förväntas årligen producera närmare 6 000 MWh. Den sammanlagda vindkraftsproduktionen kommer att uppgå till cirka 30 000 MWh vilket sänker de årliga utsläppen med cirka 25 000 ton koldioxid, 85 ton svaveldioxid och 75 ton kvävedioxid.

Förväntad årsproduktion motsvarar drygt 30 procent av den el Skutskärs Bruk köper in från elnätet, eller närmare 15 000 lägenheters normalförbrukning av el under ett år. Projektet av vindkraftsetablering en är ett resultat av samarbete mellan Stora Enso Pulp och VindIn AB som är en avknoppning från BasEl i Sverige.

Opcon Powerbox omvandlar restvärme till elenergi som i full drift motsvarar cirka 4 000 MWh per år. En speciell generator använder restvärmeflödet och samtidigt kyls en avloppsström till 55 grader. Att på detta sätt sänka temperaturen i ett av brukets flöden till avloppsreningen, reducerar även behovet av elenergi till kylning.

Under många år har även Skutskärs Bruk i princip svarat för leveranser av all värme till det kommunala fjärrvärmenätet i det omgivande samhället. Leveransen uppgår idag till drygt 25 000 MWh/år. Bruket levererar även bark motsvarande drygt 150 000 MW/h per år till Gävle Energi.

På SPCI:s höstmöte 30 november – 1 december i Gävle kommer Skutskärs plastchef Eva Karlsson Berg bland annat att tala om hur man kan utnyttja begagnad utrustning för att utveckla en fabrik när ny utrustning inte är möjlig.

Källa: SPCI